Låt mig känna dina svala händer, din förtröstan blås den in i mig. Säg att nånstans finns en väg vi inte tänkt på. Lär mig tro att allting ordnar sig.



Kolla, GULLIG!



Tre år senare, lite gulare, men jag är ganska säker på att det är samma katt, alltså Love.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback