Jag har tagit paus i senaste Lite sällskap-avsnittet för att blogga lite. Jag kom hem för inte så länge sedan, inbanglandes med två tunga väskor, (jag har numera Sveriges längsta armar och fetaste armmuskler) efter att ha åkt buss och tåg från Norrland halva dagen. Nu sitter jag med två filtar, myströja, tänt ljus och Lejon i knät här framför datorn. Det är mys. Therese kommer inte hem förrän imorgon, så jag får roa mig så gott det går.

Idag har jag gjort något man förmodligen inte får göra. När jag skulle kliva på tåget i Sundsvall såg jag en gammal vän och hennes man. Men jag var verkligen inte alls på prathumör, så jag gjorde det där klassiska, som oftast inte brukar fungera, som oftast upptäcks, jag ignorerade. Usch och fy på mig! Personen i fråga är en jättejättefin tjej som jag tycker mycket om, men jag kände inte att jag kunde uppbåda nån sorts energi till ett samtal, så jag låtsades inte se henne... Inte ok. Men jag tror hon såg mig med sen, iaf hennes man... Jag ska ta och ta kontakt med henne. Vi bor faktiskt inte så många mil ifrån varandra! Och jag gillar henne starkt som sagt.

Sen gjorde jag en till grej, något nödvändigt, som gjorde mig lugn. Jag var modig och typ bäst. Det blir bra... Men vad det var får ni inte veta...tji på er.

Nu ska jag kolla klart på Lite sällskap.

Sov gott där ute.