It's not another game, or another simple move.

Första oktober. Det låter ju deprimerande i sig. Dock är det mycket vackert ute i natuern just nu. Träden börjar få otroligt fina färger. Satt och tittade på hösten genom tågfönstret idag. Jag åkte in till stan idag. Igen. Jag klarar inte av att vara här i lägenheten och göra ingenting. Jag borde skaffa mig rutiner. Gå upp tidigt, äta gröt, duscha, dansa till dunkadunka musik kanske, för att komma igång, sjunga, öva musikteori, läsa något, umgås med Gud, promenera, laga mat, mysa, gå och lägga mig i lagom bra tid.

Men just nu är det svårt att gå och lägga sig. Jag gillar inte kvällarna.

Jag har haft en jättemysig kväll med Therese som sällskap. Vi har tänt ljus, tittat på Idol, haft ett hysteriskt videosamtal med Krull, skrattat, pratat. Har också pratat i telefon med mamma och Annika.

Men hela tiden har något gnagigt. Och nu när Therese har lagt sig och det börjar bli natt flyr jag in i Tomas Andersson Wijs musik. För att lätta bördan lite.

Det är ingen lösning. Det är en lättnad.

Jag är en så otroligt lyckligt lottad person. Jag har fötts in i en familj som gett mig så otroligt mycket kärlek, bra förutsättningar och som gett mig värderingar och egenskaper som jag värderar högt.
Jag har fått det viktigaste "arvet" man kan få. En tro. En tro på något större. En tro på en Gud som älskar mig vad jag än tar mig för, hur långt bort jag än far. En Gud som älskar världen så otroligt mycket, för han har själv skapat den. En Gud som ger människan ett värde och rätt att respekteras och älskas.
Jag har i mitt liv fått chansen att komma till många nya sammanhang, fått träffa så mycket olika och fantastiska människor. Några har kommit och gått genom mitt liv liv, några sitter så nära hjärtat och kommer sitta där tills dagen jag sluter mina ögon. Många är så självklara, finns där sedan längre eller kortare tid och gör mig till en lycklig människa. Det finns så många som betyder. Och att själv känna att man betyder för andra. För det är jag evigt tacksam.
Dessutom lever jag i ett land där vi slipper krig, ett land där jag kan få hjälp om det skulle krisa, ett land där jag har rätt att vara den jag är och tro på det jag tror på.

Oj. Jag är lycklig!

Men just nu behöver jag bara bli lite gladare.

Det kommer.

Jag blev helt plötsligt en smula gladare. Nu ska jag lyssna på gospel och tacka Gud för att han är den han är.

Godnatt älskade människor!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback