Man blir trött av småbarn! En sak som är säker.
Jag har anlänt till Farsta nu. Till bror och svägerska och två brorsdöttrar i sina bästa år (3 månader och snart  3 år). Det blev rätt sent igår, jag tror jag släckte vid tvåtiden. Klockan sju väcktes jag av Jelina, som tyckte att jag skulle äta frukost. Det var inte så mycket att diskutera, bara att stiga upp. Hela familjen gick upp.
Efter diverse morgonprocedurer blev det dags för långpromenad till Farsta ridskola. Det var skönt att komma upp.
Hemma i Farsta igen. Junie lyssnade på Backyard party, och verkade tycka om det. För hon spydde inte på mig. Det säger vi tack och bock till.
Vilken guldklimp den ungen är! Jag har börjat vänja mig vid att hon finns nu, haha! Gulle!

En sak som är speciellt bra med Junie är att hon är så sjukt NÖJD! Hon kan sitta i sin babysitter hur länge som helst och bara se nöjd och glad ut. Säga nåt på perfekt bäbisspråk. Och fortsätta sitta där. Nöjd. Ibland säger jag åt henne: "Men hur kan du bara sitta där och vara så nöjd, skrik lite." Men hon vägrar. Klart hon skriker, men hon är ovanligt lugn. När hennes storasyster var i hennes ålder var det mer liv i luckan...!

Men nu är jag möööör. Trött.
Ikväll ska jag, Jenny och Elias äta godis och se på Nile City. Gissa om jag längtar!

bye bye äppelpaj.