Vi har fyllt alla rum till bredden men de ekar tomt ändå. Jag är uppe inatt och skriver blues från Sverige.

Idag är en bra dag, punkt slut.

Här kommer en lite yrvaken dikt:

Den stora hopplösheten
har inte tagit mig
helt och fullt
har inte förgjort mig
inte alls
Det stora mörka framför mig
finns inte
är en illusion
Det finns ingen vägg
möjligtvis ett nät
med stora hål och tunna, tunna trådar
inget som kan hålla mig kvar


Wieee! Sug på den ni! Haha. Nu ska jag lämna Nynäshamns bibliotek och gå hem och maila lite!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback